torsdag 22 januari 2009

I see dead apples

Dagen började 6.00 efter en förhållandevis varm natt och 10 timmars sömn( la oss vid 20.00 i gårkväll, a la klubbade sälar).

Först trodde jag att det var potatis, lång avlång och brun...( ja, nu ska vi inte associera fritt här) det visades sig vara avlånga ludna kiwis, där de små och torra skulle plockas ut...tänk er rullande band och ni har bilden klar för er. Utanför började solen gå upp över den libanesiska by som vi ser från fruktpackningscentralen.

Genom mp3 spelaren och trevliga kibbutzkompisen Magda försorg förflöt allt väl. Extra intressant blev det när kibbutzmedlemmen Yossi anslöt och berättade om sitt liv. Han bor på kibbutzen , är född här 1955 , hans föräldrar var de som startade kibbutzen 1949 efter att ha överlevt Förintelsen. På 70 talet kom en svensk flicka som volontär till kibbutzen och Yossi blev kär. I dag är de gifta och har tre barn. Yossi gav också bilden hur det hade sett ut under Libanonkriget när den israeliska armén var så snäll att den varnade när det var dags för Hizbollas Katuscharaketer att ramla ned från skyn..hur nu de kunde vet det!

Till frukost kl.8.30 intogs mannagrynsgröt och äggröra ..helt ok. Efter lunch var det så dags för äppelpackning där ryskfödde Kibbutzmedlemmen Boris underhöll på sitt skrala ordförråd på engelska- Swedish? Åhh, Roxette-very good..när han frågade om Yngvie Malmsteen hade gett ut nån ny skiva nyligen sa jag att jag tyvärr inte visste - men förstås skulle kolla upp.

Efter en stadig lunch var det så dags för äppelpackning nr 2, denna gång på löpande band enligt principen 7 äpplen underst och åtta överst ...mycket avancerat! Dagen avslutades med lastning av lådor med äpplen( otippat!) så dagens träningspass är alltså avklarat.

Nu väntar lite dusch och sedan ett volontärmöte.

Som avslutning måste jag få berätta om Kibbutzens kiosk som inte tar emot riktiga pengar utan bara sk. funny money, dvs den kibbutzvaluta som man får runt 600 kr av per månad. Detta förstås för att man sedan ska använda dessa monopolpengar i kiosken, därmed har man skapat ett slutet planekonomiskt system där inga pengar försvinner ut. Enligt den socialistiska ekonomimodellen som råder på kibbutzen är kiosken bara öppen för volontärerna ibland, imorgon tex är det bara kibbutzmedlemmarna som får stå i kö och köpa bröd för sina surt förvärvade låtsaspengar!!

Shalom så länge!


Indiern Huri gör tummen upp. Bakom skymtar Kibbutzens stolthet Pink Lady, det enda äpple som man inte får ta med sig av men däremot äta på plats.


Gårdagens middag ..lite orättvist eftersom både gårdagen och dagens lunch var riktigt bra


Kommer det inga äpplen ..kan man ju passa på å skriva en hälsning på bandet

En morgontrött Fredrik försöker hålla tempot uppe.

Glada Magda vid bandet. Bilden ljuger -så fort går det inte.

1 kommentar:

  1. Sitta vid bandet påminner mig om min forna karriär som konsumkassörska i skarpnäck.
    när gubbarna från skarpnäcksgården skulle betala tog man ett djupt andetag o höll andan tills de gått ut.
    denna gård är ett hotellhem för lite vilsnegånga personer.
    cec

    SvaraRadera