Annars var gårdagen trevlig även om vi fick vänta några timmar innan maten var klar, hamburgare på grillen. När maten väl var färdig upptäcktes att en av de feta koreanerna hade satt i sig merparten av de pitabröden som skulle varit till hamburgarna*ler*, men det fanns lite vanligt rostbröd så vi slapp gå hungriga till sängs. Annars bjöds det på cola och redbull plus lite vodka.
Ledaren för volontärerna, och säkerhetsansvarige Raviv anlände efter ett tag i sin polisbil och meddelade att snart skulle den israeliska militären ha övning utanför och innanför kibbutzområdet, " om tjugo minuter kommer ni höra skottlossning och explosioner så spring inte omkring". Tjugo minuter förflöt och vi stod som förstenade. Inget hände. Inte efter timme heller. Maybe not tomorrow? Till slut skymtade några volontärer några soldater som hukande sprang ut genom en öppning i stängslet. Inga skott, inga explosioner ...för någon som är barnsligt förtjust i sånt ( nej Georg, du e inte ensam) kändes det som ett stort västgötaklimax.
Några bilder på de hukande soldaterna blev det inte, bla beroende på fotoförbud vid militära operationer, som detta tydligen var.
Då var det mera intressant att prata med en av militärerna som inte deltog i övningen utan istället åt hamburgare med oss volontärer. Jordan visade sig vara från Holland och
var nu frivillig i den israeliska militären, efter att ha gjort sk. Aliyah, dvs judar som flyttar från utlandet till Israel. Mer om judar från andra länder som gör frivillig militärtjänst i Israel kan man läsa här .Enligt soldaten utgör dessa frivilliga hela 20% av Israels militär.
Ungefär vid denna tidpunkt kom åter Raviv förbi och meddela att nu skulle det bli skjutande på riktigt " så ingen fick gå hem"- men mer än två soldater varken såg eller hörde vi. Till slut fick vi gå hem. Natten blev lugn.
Närmaste vi kom militär ..var Ravivs poliskompis utrustad med automatvapen
Anders och Joel, den senare i en typisk fyllepose
Italienska Gavriel, okänd och enda amerikanen Eric
Olof, Johannes, Joel1, Linn och Magda väntar förgäves på mat
En liten bonfire ,,,,av ihoprafsade grenar
Tack för intressanta inblickar i den israeliska politiken. Och i arbetsförhållandena på fruktodlingarna. De där Pink lady brukar jag köpa..
SvaraRaderaMen jag undrar lite om det här med medlemmarna i kibbutzen, de fick 7 år på sig att bestämma sig, men är de livegna sedan?
/Maria E
Hej Maria,
SvaraRaderaNä, efter 7 år måste de bestämma sig för om de ska bli levegna socialister dvs medlemmar eller inte.
Kul att du brukar köpa pink lady ...den e fantastiskt god!
Hoppas allt e bra med dig, kul att se att heimdaluncherna frodas...hälsa alla så mkt, speciellt Fredrik!
/Fredrik
Amerikanen Eric ser ut som mig... läskigt. :-)
SvaraRaderaHej, jodå, allt är bra.. jobbar, jobbar; även mycket datorarbete ger viss värk i rygg och axlar kan jag berätta.. Fredrik hälsar från tv-soffan i jakt på en habil fredagsfilm. Imorgon ska vi knata iväg å se Forum för levande historias utställning om Förintelsen i öst. Heimdalluncherna frodas som sagt, 4 ja och 7 kanske inför tisdag.. alla är glada och mycket tacksamma för ditt initiativ, inte minst jag.
SvaraRaderaJa, du hör, livet går förstås sin gilla gång här. Ser verkligen fram emot att läsa mer om livet på kibbutzen..
/Maria